Jodå, det går bra. Att bioavfallet luktar illa eller är lite mögligt kan naturligtvis vara obehagligt, men det påverkar inte själva biogasframställningen.

Absolut inte. Det räcker långt med att ha ett kärl för restavfall, en bioavfallspåse, ett kärl för tidningar och en papperskasse för förpackningar. När du sedan skall gå till miljöboden tar med dig kassen, sorterar förpackningarna på plats i boden och till sist sorterar du papperskassen som en pappersförpackning.

Inget av det avfall som sorterats blandas ihop med annat avfall. I många fall används en sopbil med två eller flera fack som skiljs åt av en vägg, och då kan det se ut som att avfallet blandas ihop.

Nej, gammalt nagellack är farligt avfall och ska lämnas till Återbruket.

Nej. Tuggummi, snus och fimpar ska läggas i vanliga soppåsen.

Nej. Tomma eller halvfulla sprayflaskor är farligt avfall och skall lämnas till Återbruket.

 Många gånger kan påsen se blöt ut utan att den går sönder. Men för att vara på den säkra sidan bör du låta matavfallet rinna av i diskhon innan du lägger det i påsen. Du kan också prova att lägga lite hushållspapper i botten på påsen. Påsen måste stå luftigt, om du använder trådställningen cirkulerar luften runt om och avfallet torkar, vilket också hindrar dålig lukt. Undvik att ställa den i en plasthink eller plastpåse.

Det finns en spridd missuppfattning om att man inte ska släcka lågenergilampor för att det åtgår mer energi för att tända lamporna än att använda dem och att tändning och släckning snabbt sliter ut lampan. Normal tändning och släckning av lamporna har mycket liten påverkan på elräkningen och på lampans hållbarhet. Men en lågenergilampa som t ex används i ett trapphus där ljuset tänds och släcks regelbundet kan slitas ut allt för fort. Här finns det speciella fastighetsvarianter som tål att tändas och släckas ofta.

Nej, det räcker om du sköljer ur dem med lite kallt vatten så att de inte är kladdiga eller har matrester kvar. Använd gärna diskvattnet!

Miljövinsten av att återvinna aluminium och stål består framförallt av att man sparar stora mängder energi om man återanvänder gammalt material jämfört med om man tillverkar nytt. Vid återvinning av aluminium förbrukas endast fem procent jämfört med den energi som går åt vid nytillverkning. Motsvarande siffra för stål är 25 procent. Både aluminium och stål går dessutom att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras.

Det är både billigare och mer energieffektivt att återvinna pappersförpackningar än att göra nytt papper av vedråvara.

Nej, så mycket energi går det inte åt för att rengöra en förpackning. För att inte slösa energi är det naturligtvis bra att inte diska förpackningarna under rinnande varmvatten. Förpackningarna behöver inte heller vara kliniskt rena, det räcker att skölja bort det värsta, för hygienens skull. Många förpackningar räcker det till och med att tömma och skaka ur, till exempel ett pastapaket. Det är endast de förpackningar som är kladdiga och innehåller matrester som behöver rengöras med vatten.

Det gör man absolut. Lågenergilampor använder bara en fjärdedel så mycket elektricitet som en konventionell glödlampa för att alstra lika mycket ljus. Kombinationen av energibesparing och lång livslängd innebär att lågenergilamporna betalar sig flera gånger om, speciellt sedan deras pris minskat påtagligt under senare år. Lågenergilampor säljs nu ofta för så låga priser som 25 kr per styck, men även vid högre priser lönar det sig att använda lågenergilampor.

Nej, i biogasanläggningen ställer dessa till samma problem som vanliga plastpåsar.

I regeringsutredningen "Resurs i retur" SOU 2001:102 konstateras att återvinning av förpackningar är miljömässigt bra, det sparas både energi och material. Den miljöbelastning som uppstår av extra transporter motiveras av de miljövinster som uppnås tack vare minskad resurs- och materialåtgång. Slutsatserna grundas på sju olika livscykelanalyser som genomfördes 1998-2001.